tisdag 30 december 2008

Rödluvanblogg flyttar

I samband med att SSU Södra Älvsborg byter hemsidan vid årsskiftet så kommer även den här bloggen bytas ut och flyttas till http://www.ssusodraalvsborg.se/rodluvan/

Tanken är att väva samman den med hemsidan, på ett bättre sätt än idag.

Johan Dahlberg
Webbansvarig SSU Södra Älvsborg

söndag 28 december 2008

Fördöm Israels angrepp mot Gaza!

”Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972." Orden är Olofs Palemes. Ganska exakt 35 år senare är jag rädd att vi fått ett nytt namn att foga till raden: Gaza, 27 december 2008.

Mellan 150-200 Palestinier uppges ha dödats i israeliska flyganfall mot Gazaremsan några timmar innan jag skriver dessa rader. Dödstalen stiger fortfarande. Angreppet är brutalt och våldsamt, ett övergrepp som tycks sluta som ett av de allvarligaste i regionen på många år. Vad som denna aktion kommer leda till, utöver nya dödsoffer, är för tidigt att säga. En sak är dock fullkomligt säkert. Det kommer inte på något sätt bidra till en fredlig utveckling. Tvärtom.

Attacken den 27 december är bara ett led i den händelseutveckling vi sett sedan Hamas vann valet i Palestina för knappt två år sedan. Valet som enligt internationella valobservatörer gick rätt till fördömdes av omvärlden. En tydlig signal skickades ut från västvärldens ledare: ”gärna demokrati, men bara ni röstar som vi vill!”. Jag hade givetvis också hoppats på ett annat valresultat än att Hamas kom till makten, men när det nu skede ser jag det som min demokratiska plikt att respektera valresultatet. Israel och övriga västvärlden delade inte den analysen. En aktiv politik infördes för att kollektivt bestraffa det Palestinska folket för att de valt fel parti. Det yttersta uttrycket för detta har varit isoleringen av Gazaremsan där 1,5 miljoner människor lever i världens största utomhusfängelse. Grundläggande behov som mat och vatten har blivit allt svårare för Gazabona att förse sig med. Den 27 december klockan 11.00 gick så utvecklingen om Gaza in i en ny fas när Israel gick in med bomber mot den Palestinska civilbefolkningen. Det är en utveckling som måste få slut nu!

De raketer som avfirats mot Israeliskt territorium är alla ett folkrättsbrott då de inte skiljer mellan civila och militära mål, precis som Israels bombattack den 27 december. Samtliga brott emot folkrätten måste fördömas oavsett om det kommer från palestinskt eller israeliskt håll. Dock är detta inte, och har aldrig varit, en konflikt mellan två jämnstarka parter. Det är en konflikt mellan världens fjärde största militärmakt och ett så gott som sönderbombat Palestina. Det är en konflikt mellan ett industrialiserat västland och en U-land på gränsen till sammanbrott. Det är en konflikt vari det dör 9 palestinier för varje död israel. Vi bör kalla saker vi dess rätta namn. I ljuset av ovanstående fakta ter det sig självklart. Israels angrepp mot Gaza är ett sätt att tala maktspråk, att sätta ett folk inför förödmjukelse för att visa på sin överhöghet. Handlingar av denna karaktär är alltid ett illdåd, oavsett om det är Hitler, Stalin eller den Israeliska statsmakten som står som ansvariga.

FN:s särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Gaza gick för några veckor sedan ut i kallade Israels agerande som ett brott mot mänskligheten. Flygangreppet den 27 december försträcker tyvärr det faktumet. Israel har så åter valt våldets väg. Priset för betalas av lemlästade människor i Gaza. Så har ett nytt namn fogas till raden över platser där våldets triumferat. Frågan som nu uppstår är var den Svenska regeringens fördömanden är?

Mikael M Karlsson
Medlem i SSU Borås

lördag 20 december 2008

För en varmare jul!

I över 50 år har SSU i Borås en stolt tradition av att anordna Gemensam Jul den 24-25 december. Människor från alla samhällsklasser, åldrar, religioner och politiska läger kommer då till våra lokaler för att tillsammans göra julen till en minnesvärd högtid. Runt borden samlas även dem som inte har någon annanstans att ta vägen. Dem som inte har något hem att pynta med julgranskulor och glitter. Uppslutningen till Gemensam Jul varje år blir för oss ett rått faktum att inga utav politikernas löften om att pressa tillbaka hemlösheten lyckats.

Det är inte bara våra egna erfarenheter från möten med de som drabbas av hemlösheten som ligger till grund för konstaterandet att hemlösheten finns kvar i Borås. Rapporterna från socialstyrelsen är tydliga, trots ständiga löften om förbättring händer ingenting. Det är nog nu!

Det yttersta ansvaret för att stadens medborgare ska ha rätt till en egen bostad ligger alltid hos stadens makthavare. Det ansvaret har den borgerliga majoriteten i Borås inte tagit. Den enda aktiva insatts borgarna gjort för de hemlösa under sina år vid makten är att skälla ut dem under ett fullmäktigemöte i höstas. Det är en skam för det svenska välfärdssamhället att vi fortfarande har människor som saknar ett eget hem i Sverige, att den borgliga majoriteten i Borås inte tycks inse detta är ett minst lika tragiskt faktum.

I vinterkylans tid blir det mer uppenbart än någonsin, Borås Stad behöver en varmare politik! Att ha sitt eget namn på en dörr ska vara en rättighet, inte ett privilegium! Det är dags att vi tar vårt ansvar och följer upp kommunens nollversion mot hemlöshet. För detta krävs att vi bekämpar hemlösheten, inte de hemlösa. Ungdomar och barnfamiljer ska inte kunna vräkas från sina lägenheter. Kommunen måste ta sitt ansvar och bygga hyresrätter för att prioritera invånarnas behov, inte marknads profitbegär. För får marknaden bestämma byggs endast bostadsrätter som bara kommer redan välbeställda till dels. För detta räcker det inte med att skälla ut individer från podiet i kommunfullmäktige, det kräver politisk handlingskraft. Men med tanke på de borgerligas agerande under sina dryga två mandatperioder vid makten är det föga troligt att detta kommer ske under det knappa två år som återstår till nästa val. Låt oss hoppas på att vi därför får en röd jul 2010. För att julens värme och gemenskap ska vara mer än löst prat.

Isabell Gunnarsson
Mikael M Karlsson
Malin Emanuelsson
Distriktsstyrelseledamöter SSU Södra Älvsborg

lördag 29 november 2008

Staten och kapitalet

För en vecka sedan jämförde Folksams chef för ägande, Carina Lundberg Markow, ett förstatligande av Carnegie med sovjetkommunism. Det var ett resolut försvar av Carnegies oberoende. Banken var en av de värsta spekulationsbankerna och beskrivs som ”en av värstingarna på Stureplan” där gossarna tjänat miljoner på att spela bort andras pengar och fått bonusar på hälften av årsvinsten.

Bankkrisen är svår och det behövs radikala åtgärder för att kunna lösa den. Den första åtgärden är att införskaffa Wigforss memoarer till cheferna på Folksam. I dem förklarar Wigforss varför spekulation inte är något som arbetarrörelsen bör ha att göra mer. Inte då, inte nu. Den andra radikala åtgärden är att förstatliga bankerna.

Frågan som man måste ställa sig är varför det tog sådan tid att genomskåda Carnegie. När Riksbanken gav ledningen förtroende för banken med ett lån på 5 miljarder kronor var det för att slippa förstatligandet som nu skett. Miljarder satsades för att de giriga skulle klara ut sitt konkursbo själva. Ganska stort förtroende. För det var inte längesedan som minister Mats Odell (kd) anlitade Carnegie för att rea ut våra gemensamt ägda statliga bolag. Nu blev det i stället tvärtom, banken förstatligades.

Carnegie är enligt Odell systemviktig. Det innebär att ett totalt haveri av banken skulle leda till ” leda till väldigt stora bekymmer för hushåll och företag". Om den tillfälliga regeringen skulle fördjupa sin analys är även Volvo PV ett oerhört viktigt företag. Detta eftersom tiotusentals jobb här i Västsverige är beroende av företaget. Men i detta fallet har regeringen vart lika kalla som vintern med räddningsplaner. Fast i Volvofallet handlar det om vanligt folk och inte om finansvalparna på Stureplan.

Pensionspengar, försäkringspengar och offentliga medel utgör bränslet i bankernas affärer. Finanskrisen handlar om en kollaps i spekulationskarusellen. De skyldiga är de som ivrigast ropat på avregleringar och de som ökat sina vinster med roffarspekulation. Svenska storföretag fick förra året upp till en tredjedel av sina vinster på finansspekulation! De nedskärningarna som nu görs handlar om att försöka rädda de övervinster som de tidigare haft.

Det finns en snabb väg ur finanskrisen. Förstatliga bankerna. Det är ändå arbetar- och medelklassen som får betala bankkrisen med orimligt räntegap och skattepengar. I alla fall börja med att skrota planerna på att sälja SBAB som under årens lopp genom sin räntepolitik sparat miljarder kronor åt landets Egna Hemsägare. Och behåll statens andel i Nordea. Se dessutom till att kräva stopp för alla bonusar till stordirektörerna.

Alternativet är att bankerna slutar att leka med elden och upphör med de värsta spekulationerna. Till det behövs det ytterligare regler för den så kallade Marknaden. Marknaden med stort (M).

Anders Österberg
Ordförande
SSU Södra Älvsborg

torsdag 30 oktober 2008

Vart vill vi med Bostadspolitiken?

Boendet är centralt i alla människors liv. Vart vi flyttar och hur vi bor förblir alltid viktiga frågor för alla. När vi flyttar så är det kopplat till förändringar kring arbete, vänner och familj, nya livsförhållanden. För oss Socialdemokrater är boendet för viktigt för att helt lämnas åt marknadens krafter.

Hyresrätten är en nödvändig boendeform för en fungerande bostadsmarknad och en flexibel arbetsmarknad. Därför så är det viktigt att vi ständigt utvecklar hyresrätten för att den ska fortsätta vara attraktiv. Hyresrätten har ingen bestämd målgrupp, den är till för alla, oavsett vad man har för inkomst eller ålder. Hyresrätter är redan eftertraktade idag, efterfrågan är för stor, vilket är en del av problematiken med hyresrätten.

Moderaternas lösning som är väldigt djupt ideologiskt förankrad lyder att de som har råd med en eftertraktad hyresrätt är den som ska få den, man säljer ut hyresrätter och vill införa marknadshyror för de hyresrätter som ingen vill sälja, och tömmer stadskärnorna på underklass. Vårt eget moderparti är inte mycket bättre, de vill införa marknadshyror, men bara lite.

Vi som SSUare räds över att partiet inte vågar vara mer radikala i en sådan viktig fråga. Hyresgästföreningen har kommit fram till att över 200 000 ungdomar kommer att vilja ha egna bostäder de kommande åren, och det i en situation där det kan ta mer än 10 år att få en lägenhet i Stockholm.

Att acceptera marknadshyror kommer inte att ge oss fler billiga hyresrätter till unga studenter, det kan endast politiskt vilja göra, med en stor satsning på nybyggnation av billiga hyresrätter.

Johan Dahlberg
Ordförande SSU Borås

Youbert Aziz
Ordförande Norra Botkyrka

onsdag 15 oktober 2008

Min fritid i Sverige, 15 års fängelse för Västsaharier


Som nyinflyttad i en större stad längst Sveriges västkust händer det med jämna mellanrum att jag deltar i olika demonstrationer i området. Främst givetvis för att det är ett sätt att ta ställning och åtminstone försöka göra skillnad. I bakgrunden finns även mer dolda syften. Vänkretsen här är avsevärt mindre än hemmavid och politiska sammankomster brukar locka människor jag har lätt för att kommunicera med. Dessutom är dessa möten bra källor för att läsa av politiska strömningar bland politiskt aktiva utan att behöva betala en endast krona för någon dyr facktidning eller dyl. Demonstrationer är kort sagt den ultimata aktiviteten för att en nyinflyttad.

Denna sysselsättning är dock inte lika harmonisk överallt. Idag kom jag över detta korta nyhetsreferat. Åtta Västsaharier i södra Marocko har dömts till 1-15 års fängelse för att ha deltagit i fredsliga demonstrationer. Som om inte det räckte uppges de ha blivit torterade. Vad som är ett simpelt fritidsintresse för mig ger 15 års fängelse och tortyr för Västsaharier i Marocko. En demostation kan här få en framsida i lokalpressen, 15 års fängelse och tortyr når inte ens fram till Svenska medier.

Snälla hjälp mig! Jag förstår inte. Hur kan en hel värld vara tyst och låta övergreppen fortgå?

Jag ber dig, hjälp mig. Jag förstår verkligen inte.

torsdag 9 oktober 2008

Riv upp, gör om, gör rätt!

Imorse gick ett pressmedelande signerat av bla. ordf. SSU Södra Älvsborg ut till media. Se nedan.

Mona Sahlins utspel om ett regeringssamarbete med enbart Miljöpartiet har inget som helst stöd i våra socialdemokratiska ungdomsdistrikt.

- Det är oacceptabelt att den socialdemokratiska partiledningen genom detta utspel föregår en diskussion bland partimedlemmarna om en fråga som är avgörande för inriktningen på en framtida socialdemokratisk politik, säger Petra Bergquist, ordförande för SSU-Skåne.

Miljöpartiet har gång på gång visat sig ideologiskt opålitiliga genom att samarbeta med de borgerliga partierna. Ett tydligt exempel på det är deras gemensamma attack på arbetsrätten. Ett fördjupat och cementerat samarbete med Miljöpartiet skulle innebära en ännu tydligare omläggning av politiken högerut. Detta kan vi inte acceptera.

Mona Sahlin uttryckte när hon valdes till partiordförande att hon står för ett ledarskap där många ska vara delaktiga i processen fram till ett beslut och att hon skulle lyssna på rörelsen. Nu är det upp till bevis!

Petra Bergquist Ordförande Skånes SSU-distrikt
Anders Österberg Ordförande Södra Älvsborgs SSU-distrikt
Ellinor Eriksson Ordförande Gävleborgs SSU-distrikt
Stina Stenlund Ordförande Örebro läns SSU-distrikt
Jonas Nilsson Ordförande Jönköpings SSU-distrikt

måndag 6 oktober 2008

Rödluvan magasin i PDF

Sveriges snyggaste, radikalaste och rödaste tidning har nu kommit ut med ett nytt nummer. Läs här.

Mvh:
Mikael M Karlsson
Ansvarig utgivare Rödluvan

250 miljoner kvinnor - och ingen duger?‏

Vill uppmärksamma en namninsamling.

Inom det närmsta året ska fyra tunga positioner inom EU tillsättas: en permanent ordförande för Europeiska rådet, en representant för utrikes- och säkerhetspolitik, en talman för parlamentet och en ordförare för kommissionen.

Idagsläget är ingen kvinna aktuell för någon av dessa poster. Det är dags för förändring! Om uppropet får minst en miljon underskrifter så måste EU-kommissionen ta upp frågan, enligt Principen för deltagandedemokrati i Lissabonföredraget.

Tycker du att det är hög tid att få in fler kvinnor på de högstapositionerna i EU, skriv under på http://www.femalesinfront.eu/default.asp?view=front!

Bostaden skall förbli en rättighet!

Den gamla goda regeringen tillsatte år 2005 en utredning vars syfte var att undersöka möjligheterna att utveckla bostadsmarknaden. Den socialdemokratiska regeringen ville ta reda på hur de allmännyttiga bostadsföretagens självkostnad kunde stärkas och hur dagens allmännytta och hyreslag kunde säkras i förhållande till EU:s konkurrenslagstiftning. Vi unga socialdemokrater tycker, kanske inte helt oväntat att, det initiativet var lovvärt. Med den nya regeringen förändrades dock uppdraget.

År 2007 drog utförsäljningsminister Mats Odell (kd) tillbaka direktivet om att se över självkostnaden och gav i stället utredaren i uppdrag att undersöka hur man kunde ”skapa för-utsättningar för en väl fungerande hyresmarknad” samt ”säkra utbudet av hyresbostäder”. Nu är utredningen klar och den 18:e april lämnade utredaren Michael Koch sitt förslag till regeringen om hur framtidens bostadsmarknad ska fungera. Utredningen presenterade två tänkbara vägar för allmännyttan. En möjlighet är att allmännyttan blir rent affärsmässig och sträva efter så höga vinster som möjligt; en annan möjlighet är att allmännyttans kostnader ska styra hyrornas storlek.Vissa delar är säkerligen positiva men vi ser främst tre faror med utredningens förslag.

För det första en allmännytta för alla avskaffas. Antingen genom att det införs ett inkomsttak för hyresgästerna eller genom att det sociala ansvartagandet och uppdraget försvinner. I det senare fal-let kommer vinstmaximering att betyda både hyreshöjningar som gör att vissa hyresgäster måste flytta och färre investeringar som kan göra bostäder attraktiva för alla grupper.

För det andra så införs marknadshyror i praktiken genom det så kallade efterfrågepåslaget. Hyresgästerna kommer inte längre att ha ett gemensamt konsumentinflytande och hyrestak, eftersom bruksvärdessystemet i praktiken försvinner. De årliga hyresförhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen kommer alltså inte vara normgivande för all hyressättning. Hyreshöjningar är att vänta och många kan bli tvungna att flytta från bostäder i eftertraktade områden för att de inte har råd att bo kvar. De löften om att de politiska partierna inte vill ha marknadshyror måste också följas i praktisk politik.

För det tredje kraftiga hyreshöjningar blir lagliga. Skyddet mot kraftiga hyreshöjningar är verkningslöst på längre sikt. En lagenlig årlig höjning på fem procent innebär att hyran på tio år kan höjas med 60 procent. I praktiken innebär detta att det inte längre kommer att finnas något reellt besittningskydd, utan att en hyresgäst kan mista rätten till sin bostad för han eller hon inte längre har råd att bo kvar.

Trångboddhet börjar bli ett allt vanligare problem i familjer med många barn eller med en ensam försörjare. För ungdomar och flyktingar är bostadsbristen en realitet. Vi har en växande grupp äldre som kommer att vilja förändra sitt boende och som också ofta kan betala för sig. Detta frigör bostäder för andra grupper, men för det krävs en mer aktiv samhällsplanering än vi har i dag. Vi behöver blåsa liv i en stadsplanering värd namnet som utgår från 2000-talets problem och med inriktning mot en långsiktigt hållbar utveckling.Idag är hyresrätten bostadspolitikens försummade styvbarn.

Vi unga socialdemokrater hade hellre sett förslag om större investeringsstöd för billiga och bra hyresrätter. Det räcker dock ej där utan vi vill se fler visioner med allmännyttan. Bostadspolitiken måste vara hållbar och socialt rättvis. Därför uppmanar vi i vårt yttrande över utredningen om bostadspolitiken att tänka efter ett par gånger innan de röstar genom de förslag som utredningen föreslår.

Anders Österberg, ordförande SSU Södra Älvsborg

Blondinbella, bara en av många...

Under sommaren har bloggaren Isabella Löwengrip, mer känd genom sitt bloggnamn ”Blondinbella", blivit utsatt för sexuella övergrepp under sin semester i Italien. Hon är tyvärr bara en bland många. Enligt en rapport från Amnesty International har 47 % av tjejerna i åldrarna 15-17 år utsatts för någon form av sexuella trakasserier. Sifforna är skrämmande, men ändå är det inte siffrorna i sig som skrämmer mig mest. Det är den attityd från allmänheten som möjliggör för övergreppen att fortgå. Direkt efter att Isabell Löwengrip gjort det som väldigt få vågar, nämligen öppet berättat om övergreppen, kryllar det av kommentarer i tidningar, inlägg på bloggar och en å annan insändare som berättar att hon minsann för att skylla sig. ”Tjejer måste faktiskt inse att man inte kan gå klädd hur som helst utan att män tappar kontrollen” säger någon. ”Man ska inte väcka den björn som sover” eller ”den som simmar bland krokodiler får faktiskt inse att det kan vara farligt” säger ytterligare några. Formuleringarna kan skifta, men budskapet är det samma. Tjejer har, mer eller mindre, sig själva att skylla om det klär eller beter sig ”utmanande”.

Rektionerna efter Isabell Löwengrips historia är inte en isolerad företeelse. I våras genomförde Amnesty en enkätundersökning där 20 % av de tillfrågade tyckte att ansvaret för sexuella övergrepp delvis ligger hos kvinnan beroende på hennes utstyrsel eller uppförande. Dessa föreställningar sår en grogrund för att trakasserierna ska kunna fortsätta. De skapar inte minst en känsla av skuld och skam bland den utsatta. Tanken att ”om jag bara…”. Om jag bara hade gått hem tidigare, klätt mig annorlunda, vågat eller klarat att säga nej, eller säga nej högre, mer övertygande. Genom ställningstagandet att kvinnan har sig själv att skylla gör vi en redan svår situation ännu svårare för den utsatta.

I fallet Isabell Löwengrip må det vara en sak att påpeka att hon är en överklasstjej med dålig förankring i verkligheten som tjänat massvis med pengar på att sprida allmänt jobbiga MUF-åsikter från sin blogg. Det är däremot inte av vidare relevans i sammanhanget. Patriarkatet är ett förtryck som skär genom alla samhällsklasser. Det är detta förtrycks struktur där män överordnas kvinnor som legitimerar åsikter som att ”hon får faktiskt skylla sig själv…”.

Strukturen syns över allt i vårt samhälle. I lönekuvertet, i skolbänken eller i brottsstatistiken. Män ges systematiskt privilegier på kvinnors bekostnad. När sen det kommer tillfrågan om rätten inte bli ofredad eller utsatt från någon form av tarakasserier är det inte märkligt att det genast hittas på en rad undanskyllningar för övergreppen. Samhället kommer inte att förändras av sig själv. Det kommer endast att ske den dagen människor tillsammans sätter ner foten och säger ifrån. För det behövs en insikt om hur de orättvisa strukturerna set ut och en övertygelse om att dessa måste brytas. Till det jämlika samhället må vi ha en lång bit kvar att gå, men det är ju bara ännu en anledning att sätta igång desto fortare. En bra start kan vara att lägga skulden för ett övergrepp där den hör hemma.

Elisabet Fjellström
jämställdhetansvarig SSU Södra Älvsborg

Mikael M Karlsson
Vice ordf. SSU Södra Älvsborg